Hembygdsfönster gick hem/ Ending Hembygdsfönster

                                                                         Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

                                                                                      A project by Twotoo - Kaksinainen

                                                                                                  From May to June

                                                                                   Svenska Kulturfonden  and Pargas Stad

Kesä on jo puolessa välissä. On aika purkaa Kotiseutuikkunan viimeiset paikat. Lenholmin ikkuna oli paikalla koko projektin ajan. Kun veimme ikkunan paikalle Mikan kanssa oli ihana toukokuinen sää ja nytkin, purkupäivänä, sää oli mitä parhain.

Det är lite som att säga farväl till sommaren.
Men nej, Lenholm är vackert året runt, här kommer vi tillbaka många gånger.

Risto carries the blue window. We wondered how many had seen it, how many had stopped and watched through it and taught that this is why I came here, for this beautiful seanory. Or maybe to listen the birds. Or maybe just to be.....

Genom Föreningshuset ser man till gästhamnen och stenlagd text PARGAS, som också är en sätt att göra staden vackrare. Man saknar själva huset och alla aktiviteter där. Platsen är tom utan huset. Snart glömmer man det helt och hållet. Kommer andra platserna andra aktiviteter.

Kiitos kaikille, jotka ottivat osaa Kotiseutikkunaan joko valitsemalla itselleen tärkeän paikan tai kommentoimalla itse projektia. Olemme nyt paljon tietoisempia Paraisten historiasta mutta myös  asioista, jotka juuri nyt ovat ajankohtaisia ja tärkeitä. Kaupunki avautui aivan uudella tavalla, kun sitä katsoi toisen ihmisen näkökulmasta. Tack för alla som var med oss och valde viktiga platser för alla andra att see och märka. We hope that these windows will be open in peoples minds when ever they look at their city with new and open mind, and who knows maybe we continue our District window projekt alos in coming years, maybe in some other form, but still opening discussions between people.

It is time to take the windows back to home. 

Hembygdsfönster gick hem/ Ending Hembygdsfönster

                                                                         Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

                                                                                      A project by Twotoo - Kaksinainen

                                                                                                  From May to June

                                                                                   Svenska Kulturfonden  and Pargas Stad

                                                                       

(c)Twotoo - Kaksinainen 2015

...and finally the windows have been taken away from their last places...

As a matter of sunny and rainy summer weather some had ”grown” into the place. They had ”been settled” into space, as if they certainly belong there.

And that is exactly how it goes: we people get used to the surroundings we live in. Things are accepted and meanings of objects might be absorbed by ”automatic perspective”. After a while, we tend to not see what we see. Now and then there could be a little ”why?”. ”Why is that there?” ”Who put it?” ”How did it occur?”

Even the windowframes started to become objects, that were meant to be there. In the last 8 weeks, many people might have walked by the one or the other, in the end even people might have thought the windows to be a part of the Pargas sight.

OR NOT. Some thoughts might have poppep up again and again. As if the windowframes were the ongoing reminders for told stories or shared perspectives.

That is the democratic way of living, too. To decide whether to make up ones mind about something, that means: to take in the impuls from outside , or not.

Now, after the Districtwindows have been taken ”home” to the artists yard, the places where they were standing have changed. They contain of a lot more stories and ideas. They implement opinions and critics. They seem to be more alive. Thanks to the people who shared their perspectives with the public.

It is a present given to a community. The more people open up their thinking to friends and folks, the more deeper and bigger a district, a community is growing towards all dimensions.

The windowframes left, the open minds hopefully stay.

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

A project by Twotoo - Kaksinainen

From May to June

Svenska kulturfonden and Pargas stad

It is time to celebrate Midsummer day. Trevlig Midsommartid för alla. Hehkuvaa juhannusta kaikille!

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

A project by Twotoo - Kaksinainen

From May to June

Svenska kulturfonden and Pargas stad

On Sunday we visited school centrum in Parainen. Place was chosen by Jaakko (M). Also Saima (K) joined us to look for the place.

Koulupihojen ongelmana tuntuu nykyään olevan se  etteivät ne houkuttele oppilaita aktiivisiksi. Näin on myös laita Paraisten yläasteen pihalla. Välitunneilla oppilaat vain istuvat tai seisovat paikoillaan ja tuijottavat kännyköitään. Jaakko on oppilaskunnan jäsenenä mukana toiminnassa, jossa he ovat yrittäneet kehittää koulupihaa, he ovat jopa keränneet rahaa saadakseen parannuksia aikaiseksi. Toistaiseksi ei Paraisten kaupunki ole halunnut sijottaa varoja keskuskouluun, mutta toivottavasti lähitulevaisuudessa myös yläasteen aluetta kehitetään parempaan suuntaan. Tässäkin tapauksessa tuntuu tilanne olevan se, että aloitteita kyllä tehdään kaupunkilaisten taholta (esim. aikaisemmin esillä ollut skeittikenttä), mutta käytännön toteutus etenee kovin hitaasti.

So här ser ut gården ut i Jaakkos och Saimas skola.

Jaakko och Saima placerar fönstret i stället där man kan ser på tomma gården.

Att få alla intresserad om olika aktiviteter det är inte så lätt. Man kan ju spela basketboll i rasterna - om man hinner.

Mutta mitä muuta voisi välitunneilla tehdä, miten pihasta voisi tulla viihtyisämpi oppilaiden kannalta? Saimalle paikka on vielä uusi, mutta ehkä Kotiseutuikkuna on herättänyt hänessäkin jo ajatuksia siitä, miten pihaa voisi kehittää. Jos tarpeeksi moni innostuu asiasta ehkä se myös vähitellen etenee toteutuksen tasolle. Toistaiseksi oppilaiden ääni on jäänyt kuulematta ja kaupungin muut hankkeet ovat menneet yläasteen piahuudistuksen edelle.

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

A project by Twotoo - Kaksinainen

From May to June

Svenska kulturfonden and Pargas stad

Now the place is empty, only signs of the factory
tells people to keep away from the place.

Eilen vaihdoimme kahden Kotiseutuikkunan paikkaa. Twotoo-Kaksinainen ryhmänä valitsimme kohteeksemme Seurojentalon, vaikka itse taloa ei enää ole olemassa. Talo paloi maan tasalle keväällä 2013. Seurjentalo rakennettiin Kalkkitehtaan toimesta vuonna 1926 ja se toimi pitkään monen tapahtuman keskuksena. Lopuvuosina se oli mm. kauppa ja kierätyskeskus kunnes se seisoi tyhjillään viimeiset kymmenkunta vuotta.

We wanted to choose the place because we think it has been so central in many activities in Parainen. Seurojentalo is famous for its dances that took place there.  Next years Vårkultur 2016  is focused to dance, and that is why we also wanted to point out the central cultural connections that Seurojentalo had with dance in Parainen. 

We took time to dance in the former Seurojentalo place.

Stella Tiisalas platser
Följande plats är lite annorlunda. Den är gömd mellan husen någonstans i centrum, och en av de Stella Tiisalas favorit platserna i Pargas. Nu måste ni alla själva hitta platsen. Som tips vi kan berätta att där fins flertal lindar som formar en krona över ställen.

Man måste känna till trädets makt!

But the place Stella wanted to leave her window in June is far more central.
It is beside the Suntti, opposite the new attraction in Parainen City, Runebergs statue, that is made by a young artist Armi Nurminen.

Stella Tiisala haluaa tuoda esiin ikkunallaan Paraisilla tapahtuneet postiiviset asiat. Muutokset ovat silmiinpitäviä, sanoo hän.  Erityisesti keskustan alue on kehittynyt. Viime aikoina on keskusteltu palson siitä, minkälainen kuva paraislaisilla on kotiseudustaan. Varsinkin somessa on keskustelu saanut hyvinkin kriittisiä sävyjä ja niinpä Parainen on aloittanut positiivisuus kampanjan ilmeensä kohentamiseksi kuntalaisten silmissä.  Stella haluaa kuitenkin muistuttaa siitä että myös monia positiivisia asioita on jo tapahtunut ja kuntalaisten viihtyvyyteen on myös panostettu Paraisilla. Viimeisin osoitus tästä on juuri uusi komea patsas keskustan alueella. Paraisilla satsataan muutenkin kulttuuriin, toteaa Stella, ja juuri kulttuuri avaa ihmisten silmät näkemään maaailma uusin silmin.

Runebergien patsas on keskeisellä paikalla Suntin varrella.

Kirkkokin näkyy Stellan ikkunasta.

Stella ja mielipaikka.

Vi pratade också om det, vem som bestämmer, vad händer i platserna; vad har människorna att säga om platser och omgivning där de ser vardaglig omkring sig. Som konstnär känner jag ansvaret om det hurudan konst har man i offentliga platser. Det är inte lätt att i förhand veta hur människorna tar emot konsten som ställas ut (säger Arja Maarit). Vi var överens att Runeberg statyen är lyckad.

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

A project by Twotoo - Kaksinainen

From May to June

Svenska kulturfonden and Pargas stad

Hembygdsfönster promenad/ Kotiseutuikkuna kävely 03.06.2015 klo.16.00 -

Kotiseutikkunakävely oli keskiviikkona 3.6.. Meillä oli onnea, sillä sadesää vaihtui aurinkoon ja tuulikin oli kohtuullinen.  Kävelyyn osallistui kymmenkunta ihmistä. 

After harbor we went to Liisa Ake-Helariuttas "Rantaleijona", a huge lion formed stone beside the boat harbor. Liisa was waiting us there with her husband. Her leg is still sore, and  walking is very difficult for her. For the audience Liisa told about the place and her memories of it. Already as a child she used to swim here.

Walking towards Liisa´s place.

Liisa berättar om sin plats.

Nässlan täcker nästan hela leijonet. 

Nalle Rantalas barndoms hem är också gömd bakom grönskan.

Vi fortsättar genom Gamla Malmen och torget i centrum till Lenas plats nära skolorna. 

Så här skriver Len Långbacka om sin plats:

Blivande skejtpark i Pargas, mellan skolorna.

Jag har en son som är skejtare. Via honom har jag fått upp ögonen för en hobby som grundar sig helt på inre motivation. Det är en mångsidig verksamhet där du tränar koordination, styrka, balans och kondition. Det är något man gör helt utgående från egen motivation, utan vuxnas medverkan. Inga regelbundna träningar, inga tränare som jagar på, inga prestationskrav annat än de mål man själv ställer upp. En social samvaro, helt på egna villkor. Den är heller inte speciellt dyr, förutom att skorna slits mycket hastigt. Men jag har sett personer som åkt skateboard barfota, så det är också en möjlighet.

Sedan några år tillbaka har en grupp frivilliga jobbat med att få en skejtpark till Pargas. Det började med att några aktiva, unga skejtare i Pargas (däribland min son) lämnade in ett medborgarinitiativ till Pargas stad.

Sedan dess har ärendet gått vidare, men mycket långsamt och varje steg tar oändligt med tid och det känns mycket frustrerande. De pojkar, som var i 16-års åldern när de lämnade in initiativet är nu redan myndiga och på väg att flytta bort från orten för studier och annat. Jag tycker att staden borde agera mycket snabbare än vanligt när det gäller initiativ från ungdomar. Man har talat mycket om hur ungdomar mår här i vår stad. Om man vill att de ska må bra och känna sig delaktiga ska man definitivt se till att deras förslag tas på allvar och att man verkligen jobbar för att projekt som har med dem att göra går vidare i beslutsprocesserna.

Nu är projektet så långt framskridet att platsen är bestämd och det borde börja grävas för att man ska hinna få parken färdig under det här året (annars går vi miste om beviljad statlig finansiering). Vi (frivilliga) söker sponsorering, men i det här skedet är det osäkert om staden ”vågar” fatta beslut om att bygga parken eftersom finansiering fattas.

För mig har platsen blivit en symbol för stadens byråkrati, men samtidigt är jag förhoppningsfull om att det ska börja grävas snart och att parken blir verklighet. Blir den verklighet blir det också en symbol för att det går att påverka, även om det kan ta tid, alltför lång tid.

Lena visar sin plats och dess dimensioner.

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

Hembygdsfönster/Kotiseutuikkuna/Districtwindow

A project by Twotoo - Kaksinainen

From May to June

Svenska kulturfonden and Pargas stad

Hembygdsfönster promenad/ Kotiseutuikkuna kävely 03.06.2015 klo.16.00 -

Meillä oli onnea, sillä sadesää vaihtui aurinkoon ja tuulikin oli kohtuullinen.  Kävelyyn osallistui kymmenkunta ihmistä. Aloitimme vierassataman laiturilta, missä Punainen ikkunaraami oli peittynyt vierailijoiden vaatteilla - käy se näinkin ja ikkunat sopivat hyvin vaatteiden kuivattamiseen. Satama on tärkeä monelle paraislaiselle, niin myös nyt mukana olleille. Vastarannalla näkyi tuttuja rakennuksia. Joku sanoi, että lahdella oli moni lapsuudenpäivä kulunut soutaen ja onkien.

Vi talade också om sågverk som hade varit där förut, och om Meijer som också låg nära stranden. Det doftade så gott! Vi var överens att det är sällan man på riktigt tänker alla dessa platser som har varit så viktiga, och att dela ut sina minnen med andra, det är ju så härligt.

Here we gather to start the walk. 

Clothes are drying.

All the things we remember, and see...

to be continued...

like the buildings far away we know so well.